Så blir biokolsanläggningar en del av framtiden. Läs mer om Driftklarts givande förstudier!

FN:s Klimatpanel IPCC har klassat biokol som en negative emission technology, det vill säga en teknologi som kan avskilja koldioxid från atmosfären. Biokol tillverkas genom att biomassa så som parkavfall, lastpallar, olivkärnor med mera hettas upp utan syre (pyrolyseras). Det som blir kvar efter pyrolysen är biokol där kolatomerna behålls bundna i stället för att släppas tillbaka till atmosfären som koldioxid. Biokolet ska alltså inte brännas upp, utan används exempelvis i trädplanteringar där det både agerar kolsänka och jordförbättrare. Huvudidén är att nyttja något som inte går att använda på annat sätt.

‍

Fabians förstudie som genomfördes under några månader detta år gick ut på att se över möjligheter och begränsningar med att integrera en biokolsanläggning i en befintlig fjärrvärmeanläggning i Malmö. Därav har han bland annat undersökt om det med anläggningens befintliga förutsättningar går att möta kraven på bränsleegenskaper samt behovet av lagringsmöjligheter och intern logistik för bränsle och nyproducerad biokol. Som en del i denna utredning har Fabian genomfört en marknadsundersökning över vilka företag som levererar biokolsanläggningar samt vilka storlekar och vilken teknik de använder sig av.

‍

Tidigare i år deltog Fabian i en konferens och invigning av NSR:s (Norra Skånes Renhållning) nya biokolsanläggning i Helsingborg, där man även har ett nyskapat kompetenscentra för biokol. Här visade man upp hur man kan få till synergier mellan avfallsanläggningen och biokolsanläggningen. De använder ris och grenar från stadens parker och invånarnas trädgårdar. Detta omvandlas till flis som man sedan producerar biokol av. NSR nyttjar även rötgasen från själva avfallsanläggningen till att förse biokolspannan med el.

‍

Efter den avslutade förstudien konstaterar Fabian att en betydande och utmanande del av uppgiften var att möjliggöra jämförelse av biokolsanläggningar från olika leverantörer. De tekniska lösningarna skiljer sig mycket år, och deras prestanda angavs på olika sätt.

‍

Fabians uppgift har varit en del av kundens övergripande förstudie och därför har de visat stort engagemang och intresse för att se över möjligheterna på ett bredare plan. All kontakt med leverantörerna har däremot skett via Driftklart, vi har återrapporterat och genomfört benchmarking för alternativen, säger Fabian.

‍

” - Det har varit spännande att göra research om möjligheterna med biokol och se hur det kan utvecklas framåt, lägger han till och får medhåll av Monica”.

‍

Monica på Driftklart har i sin tur varit delaktig i en annan typ av projekt där biokolen ska tillverkas med en befintlig pelletspanna. Målet med förstudien var att ta fram ett investeringsunderlag för att flytta och konvertera en äldre pelletspanna till att producera biokol på ny site, och därmed både ersätta fossil värme och skapa en kolsänka. Hon undersökte förutsättningarna för ett nytt styrsystem, pannans konstruktion, eltillförseln och efterlevnad av lagar och regelverk.

Vad är det mest intressanta med biokolsanläggningar?

‍

- Jag har jobbat med förbränning i 5-6 år och det är spännande att använda sina kunskaper för att hitta lösningar till en annan applikation. Biokol som produkt är intressant och har ett flertal användningsområden. SLU i Alnarp har till exempel tittat på att använda biokol i jorden för trädplanteringar och även till att fördröja dagvattnet i städer och på så sätt minska risken för översvämning. Dock är inte alltid regelverk anpassade efter att kombinera produktion av fjärrvärme och biokol vilket öppnar för spännande diskussioner.

‍

-Biokol har många potentiella användningsområden och tillämpningar, och även om det kan ses som en lovande produkt finns det fortfarande utmaningar som kan kräva forskning och anpassningar. Som exempel fick vi bland annat veta under konferensen hos NSR att det pågår forskning på hur man kan frigöra mer kväve ur biokolet för att kunna använda det inom jordbruket i Danmark. Mängden kväve som får tillföras till marken är begränsad, och då en stor del av kvävet i biokolet är bundet och inte går att nyttja har det inte varit fördelaktigt att använda sig av det, flikar Fabian in.

‍

Hur skiljer sig en biokolspanna mot en traditionell panna?

‍

I en biokolspanna är syftet att producera biokol med värme som en biprodukt. I en traditionell panna är det i stället värmen man är ute efter och man strävar efter en fullständig förbränning av bränslet. Generellt brukar man använda torrare bränsle i biokolsproduktion och temperaturen behöver inte vara lika hög. Dessutom eldar man med ett större underskott på syre jämfört med en traditionell panna.

‍

Dessa förstudier och uppdrag bidrar till de gemensamma ansträngningar som behövs för att sänka koldioxidnivåerna för en hållbarare framtid.

‍

Vill ni veta mer om biokol så kontakta Fabian och Monica

‍

Läs mer om biokol på Statens geotekniska institut

‍